missingframe

Lyssnar på jose gonzales och grinar. Har äntligen upptäckt heartbeats sex år senare än alla andra. Läser texter om folk som dör och hur familjer lever vidare. Grinar lite till. Spiller ut flingsaltet på bordet. Det börjar mörkna i världen, fönster nedsläckta. En enda gatlykta sprider ett läskigt ljus över systembolagets falurödaväggar. Tårar kommer och går. Saker försvinner. Saker kommer fram. Människor dör. Livet går vidare. Och harry dör och återuppstår.
Basilikan som en gång var stor med massor av blad hänger död tillsammans med dom andra bortglömda, torkade, döda kryddorna. Dom kommer att snart åka ut i soptunnan tillsammans och glömmas bort. Är det så människor fungerar? Det som inte syns finns inte? Är det så man kommer att glömma bort människor? Spotify skiftar över till kent. Det är dags att packa ihop för natten och försöka att inte försvinna i mörkret som ligger närvarande hela tiden.

Varför kommer jag på klockan 7 på kvällen att jag är hungrig ooch behöver matlåda tills imorgon? Grattis där!

Mat blir det iaf. Linssoppa med lite indisk kryddning, spiskummin, kardemumma, chili och vitlök. Gott luktar det iaf! Sen bakar jag bröd. Misstänker att jag hade i lite mycket dinkelsikt.. Det kommer nog att bli ett tungt bröd. Funderar om man ska gå all in och göra pannkakor också. Undrar bara hur mina ägg mår? Nej skippar nog det.

Imorgon blir det skola och lek med folk. Skriva ut nycklar till rummet och fundera på vad jag ska ha med mig till skolan när jag flyttar. Gosh jag flyttar alltså på söndag. Det är inte långt dit. Och det enda som är fardigpackat är badrummet av alla saker.. Det var det lättaste och enklaste.

Btw så gjorde jag världens fynd idag i min kyl. Det finns massor av gamla grejer i min kyl som säkert får ben snart och spankulerar iväg på egna äventyr så måste nog slänga typ allt. Men iaf så hittade jag en creme fraicheburk. Hmm tänker jag, undrar hur den här mår egentligen.. Kollar datumet, 24 nov. Hmm.. Kan inte stämma. Är det öppnad. Jag kollar, nej tydligen inte. Hmm vågar man sticka ner fingret och smaka. Hmm. Okej då! Smakar. OCH DEN ÄR OKEJ OCH OÖPPNAD! Herremin skapare för i min kyl är creme frachien en hårdvaluta som funkar till allt. Speciellt till soppa som jag förövrigt äter typ 4 dagar i veckan.. Så att den har stått där säkert i två veckor och bara väntat på att detta tillfället när Charlie inte har ett enda korvöre och är sugen på att piffa till maten lite extra sådär! Jag tackar och tar emot från kylskåpsguden som var på bra humör idag tydligen!

Nu är det dags att baka ut brödhelvetet.
Tjing.

Livet återvänder sakta men säkert. Idag vill jag saker. Ett mycket bra tecken. Till min hjälp har jag spotify med den konstigaste mixen någonsin av låtar, Harry potter och för första gången på en vecka så har jag lite humör. Skönt.

Idag ska jag ta tag i mig själv. Och ringa skolan om jag kan flytta in i helgen. Det skulle vara grymt skönt. Då orkar jag skolan nästa vecka också. Kanske tvätta och städa också! Oj nu blev det mycket...

Tror systeryster med barn och karl kommer till mamms i helgen. Blir en jobbig helg med sjukt mycket spring. Kanske. kanske inte.

Hoppas att jag blir vanlig.

Mina dagar är hopplöst gråa och matta. Kommer jag utanför dörren är det ett under. Sova och ligga i horisontalläge är min grej just nu. Jag klarar inget annat. Kom faktikst ända till porten igår. Då kom stora tröttheten. Gick in och somnade med skorna på. Förbannade sköldkörtel. Kom igen nu medicinen och verka så jag kan bli normal.
Är trött på att vara trött. Somnade igår eftermiddag klockan tre, sov till sex, vaknade, åt mat och sen var det sovdags klockan 22. Sov till 9. Orkar inte vara så trött och deppad.

Imorgon blir det skola vare sig jag orkar eller inte. Jag måste.


Såhär känns mina dagar.

Jag är trött nu nå så inifernaliskt. Orkar inget. Vill inget. Skål.

Kom ta mig härifrån, du karismatiske människa
Kom ta mig med vild vacker höststorm

Orkar inget. Vill inget. Är ledsen och vet inte varför. Livet borde vara så perfekt och det är perfekt. Jag känner mig trött och låg och deprimerad. Inget funkar inte på det sättet som jag vill. Borde plocka fram gitarren och klinka fram trudeluttar som förr i tiden, borde ta och dansa på mitt sätt, borde sätta mig ner och skapa konst på det sättet bara jag kan. Borde sätta mig ner och skriva texter långa som romaner bara för att må bra. Men viljan och orken är som bortblåst och försvunnen. Jag saknar det, känslan att vara riktigt inspirerad. Att veta vad som är jag. Kunna skriva en låt och hela texten skriker MIN. Rita en bild och den är JAG. Sy en klänning och hela jäkla skrället SKRIKER CHARLOTTA. Jag saknar det.

Det saknas saker som inte går att ignorera längre. Saker som gör att livet är vilt och vackert. Att gator dansar i det här ljuset som gör att jag lever. Att redan klara färger blir ännu klarare och vackrare. Jag vill att min värld ska vara vild och vacker. Att dansa livet fram i technicolor. Det ska inte vara gråa tunga blyertsteckningar. Det ska vara klara gnistrande, skimrande akvareller som leker fram på pappret. Ostyriga tuschlinjer som lever ett eget liv.

Såhär glad vill jag vara och gärna med bästa Kerslur!

En kvinna som jag alltid har tyckt om lite sådär att man tycker hon är skön. Men nu. Nu tog hon ett stort kliv framåt och blev störtskön! (Fint namn dessutom)


http://charlotta.chic.se/charlottas-insiderguide-11-budord-for-att-bli-en-succebloggare/

HELT JÄVLA KLOCKRENT!

Kissie. Herregud. Jag kan liksom inte sluta läsa hennes blogg. Hon är dum i huvudet på riktigt. Glöm och släpp henne nu.

Dagen har varit fantastisk på alla dess sätt. Skönt att komma tillbaka till skolan. Och att komma till en föreläsning med Bea Szenfeld. Det gjorde ju inte saken sämre måste jag säga! Herregud att till att kunna inspirera. Kanske att jag vågar släppa mina sista spärrar nu! Gå hela vägen till fulländning. Kan inte sätta fingret på vad exakt det var som gjorde att jag att jag blev så pass inspirerad som jag blev. Måste smälta, tänka, älta.

Workshopen var kalas. Sarah och jag ger oss in i projekt som är vi. FETT. Bokstavsbarnen leker hejvilt med markduk och tidningar. KUL! Kommer resultat så småningom!

Känner mig bara nöjd, magkänslan talar gott om allting just nu! En varm känsla i magen som känns stabil! NAJS.

Nu vet jag vad jag har och jobba mot. Det ska bli sjukt kul. Har aldrig varit så här säker någonsin tror jag.
Tjing.

Nu har jag fått reda på provsvarena på mina prover jag tog förra veckan. Har tydligen hypoteros eller underproduktion av sköldkörtelhormon.
Det gör att hela jag går på lågvarv, har feber hela tiden, sover som en gris (kan utan problem sova 14 timmar/ dygn), trött och deppad hela tiden, feber, kan inte gå ner i vikt trots träning och rätt mat, går upp i vikt sjukt fort osv, förbränningen minskar.
Tydligen hade jag ganska låga värden så det gör att min kropp säger upp sig från normala funktioner.
Käkar levaxin nu 1 gång om dan. Tydligen så kommer det ta ett tag för min kropp att ställa in sig. Men sen ska jag bli normal igen. Vet dock inte när jag senast var normal när jag tänker efter. Ca 4 år kan jag räkna tillbaka att jag inte har orkat som jag ska. Kunna orka saker utan att krascha totalt. Kunna gå ner i vikt!!! Kunna träna.

Att få reda på vad det är, att få veta att det för mitt tillstånd har varit normalt. Helt underbart. Att jag kanske för resten av mitt liv kommer att käka medicin. Skitsamma. Jag vet vad det!

Dags att ha dagens funderar/lyssnapåmusik/drömmasigbort tid. STÄDA!

Äckligt.

Lyssnar på kent. Varenda rad och ton och riff gör så där härligt ont. Känslor sprudlar genom varenda por i hela kroppen och jag är lycklig. Kan inte sätta fingret på vad som gör att glädjen är på topp. Det är nog en misstänkt kombination av chic-lit romaner, en vacker häst och musiken. Saknaden efter någon är ganska stor. Skulle vilja att det blev som i dessa uppblåsta romaner. Men det kommer inte att ske inom en bra tidsperiod. Bra för mig.

En dag som denna gör att jag vill dansa hela storgatan fram och kasta rosblad runt mig. Vill göra världen vacker. En lätt förfulad värld som blir som en dröm för alla.



Saknar den här tiden från i somras. Den var fet. Och den här kvällen speciellt. Bland dom bästa kvällarna i somras tror jag.

Feber i ett yrvaket tillstånd. Jocke Berg sjunger om stärkta sjukhuslakan, om dörrar så tunga att det inte behövs lås. Tillståndet i kroppen är upp och ner. Gråter för minsta lilla, skrattar när jag borde gråta. Kaffet ger mig kickar av eurori och rädsla för framtiden. Storstaden lockar med glittrande ljus och pulserande liv. Tanken att jobba med något som jag skulle trivas med. Skulle vilja försvinna iväg. Till en annan värld. Där jag kan bli lugn igen. Kunna bli stabil och inte vara labil. Vågar jag satsa? Vågar jag ge mig ut i en outforskad värld?

Det som skulle bli lite lagom lugnt och inga vilda grejer blev till en galen och sprakande afton. Jag är nöjd.

Är långt borta i tankarna med ett stänk av lycka och glädje. Gårdagen var en trevlig företelse. Ibland börjar man tänka och fundera på om det hade varit annorlunda, vad hade det blivit då? Skulle det fortsatt då? En fortsättning på början som fick ett snabbt men praktiskt slut. Ganska skönt på sitt sätt.
funderar på vad man ska bli, vara. Ett sjujäkla problem. Ska man satsa på sin ena dröm? Eller den andra? Och vågar jag göra min grej. Mår bra av att fundera och tänka i ett trött tillstånd. Ett skönt relaxat tillstånd. Detta år kommer bli ett funderarår. ska bli intressant vad jag kommer fram till. Ska diskutera med mims sen.

Ska nog göra något vettigt nu. Typ tänka.

Har nu vaknat från min femtontimmars sömn efter ett ännu längre vaknare tillstånd, hela 37 timmar kom jag upp i.
Det intressanta med min långa sömn är att jag har sovit på min soffa. Min soffa är en liten tvåsitssoffa som inte har mjuka fluffiga kanter utan har stenhårda kanter typ kökssoffa, så man kan inte dirket slänga upp benen på kanten och på så vis sova med utsträcka ben. Allstå har jag legat ihopkurad som en korv och sovit asbra!

Så min lilla 37 timmars vakenhet var en liten upplevelse. Kom tillbaka till skolan efter en hem, hälsa på bästa Mims, packa och åka buss. Satte mig och sydde. Och klar blev jag. Dock klockan 6 på morgonen. men sen var jag så trött att jag höll på att dö, trodde jag.
Så saagt och gjort. Jag tar ett lakan, knölar ihop det och lägger mig och sover på mattan i hallen. Tjugo minuter senare så vaknar jag av att städerskan kommer in och ska istäda. Jag studsar upp helt yrvaken och groggy, det känns typ som om jag har feber i hela kroppen kombinerat med en fruktansvärd felslagen fylla. Ungefär vid lunch så vet hela skolan om att jag sov på mattan i gula villan.

Så nu är jag liksom bakis av min sovning/vakenhet. Och ska upp till tjockishästen! intressant.

Ska käka frukost.

Tjing.

Är sjukt trött och grinig. Går och lägger mig och skuttar upp ur sängen klockan 5 för att avsluta skiten. Grinar bara av trötthet och jävlighet. Att bli klar med allt imorgon kommer bli ett mysterium. Wish me LUCK!

Är mysigt ostabil/instabil/labil. Härligt.

Jag är kär. I en låt. I en kör. I ett sammanhang av toner, stämmor. I en sångare. I ett band. I en fantasi.
Jag kommer aldrig mer bli mig själv. Man blir trött på ditt jävla gnäll. Strålande låt. Strålande band.

Kanske är den där tiden när julklapparna är euforiska och det magiska förbi. Kanske har vi slutat leva. Varför blir vi vuxna? Barndomen är den bästa. Eller. Kanske inte. Ett barn i en vuxens kropp?

Skulle vilja försvinna iväg. Bara göra något som alla kommer prata om. Göra något drastiskt. Få känna den där glädjen varje dag och undra vad livet kommer att vilja bjuda på.

Skulle vilja bli huvudstupa förälskad. I en människa som delar tankar, visioner och livet på mitt/vårat sätt. Bara var sådär äckligt kär på det där sättet som det står om i romaner som man hittar i sin gamla mormors bokhylla. De där förbjudna kyssarna som man läste om i hemlighet när man sa att man skulle läsa bamse. De hemliga mötena bakom lador.

Skulle vilja bli normal i kroppen. Att slippa oroa sig för om man ska orka fullfölja något. Kunna ta sig an projekt som man kan sluföra. Att kanske äntligen ha en vilja.

Skulle vilja vara vild och vacker. Vara den där. vilja var den där som ger kalla kårar.

Happ, ytterligare en dag till ända. Första skoldagen efter lovet. Skönt att bli tillbaka sparkad i verkligheten lite kvickt sådär. Fick klart en tryckrapport. Kakpoäng till mig och cecilia!

Två minuter efter rapporten ringer vårdcentralen och säger att jag har en tid klockan 13.30 hos en läkare. EN LÄKARE! kors i taket! Jag fick en tid på första försöket! YEY! Pratar med henne, perfekt blodtryck; har tydligen hög puls, intressant; hon säger att vi ska ta en massa prover. GUD VAD KUL. Det har jag ju aldrig gjort förut... Anyway skönt att hon trodde mig som vissa läkare inte gör. Hoppas faktiskt att proverna visar något, skitsamma om det bara är låga järnvärden eller något sådant skräp. Hoppas bara för guds skull att det inte är sköldkörteln... Det skulle inte vara så kul. Men men, skitsamma.

Skön fika med Cawring i två timmar och prat om ingenting och allting. Skönt.

Skönt att vara tillbaka i skolan och vardagen igen, synd bara att min trötthet är extrem och vidrig. Skulle gärna vilja kunna sitta uppe i några timmar till, men det går inte. Ögonen kollapsar typ snart, har redan gäspat en halvtimme.

ska nog knoppa faktiskt nu.
G'night!

Jag fattar inte att jag varenda morgon ska vara försenad. Hinner aldrig äta frukost. På sin höjd koka kaffe.. GAAAAH.

Nu ska jag springa ivääg! Tjing.

Sitter och lyssnar på coheed and cambria, en gammal kärlek. Progressiv metal.. Med en sångare som låter som en tjej. Helt underbart. Är arg att jag har missat dom de få gångerna de har varit i sverige, är även arg på Magnus som missade dom på hultsfred och skulle ha ringt mig under konserten, det blir väl lätt så att man bli lite fööör full på hultsfred, det hör nog till..

Försöker iaf komma vidare med mitt jäkla projekt. Själva tanterna blir bra. Det är den jäkla tuschen och akvarellen som förstör allt. Men nu börjar dom se ut som jag vill iaf. Det är min stämpel på dom, det är mina färger som leker med varandra, min attityd. Och det är förbannat skönt! Har en hel uppsjö av tanter nu iaf. Hälften ser ut som skräp och är oanvändbara, inte så kul. Kommer att få lov att jobba häcken av mig i vår sen.. Men då bor jag i det så det blir ju lättare.
Shit jag ska ju flytta snart. KUL!

Var precis och avlämnade bilen till mami som kom hem från norrland, gick och köpte mjölk. Och där på hemköp strosar jag runt och inser att handla mat är bland mest avslappnande man kan göra iaf om man heter charlotta. Gick där och klämde och kände på frukterna, kollade datum på alla filsorter, kollade upp olika kalkon och kyckling alternativ (om jag nu ska sluta med rött kött), jamen liksom kände mig avslappnad och lugn samt harmonisk. Skönt. Det tog en halvtimme att handla mjölk, keso, morötter och ett paket glass. Måste något rekord av nåt slag.
Funderar om jag ska hoppa i badet och göra mig tjusig för imorgon börjar skolan!! :D
Då kommer lilla östermalmskärringen fram igen och vill var snygg. Och henne tycker vi om!

Hade förövrigt supertrevligt med Jossan och fetknopparna till hästar, mycket kul att min lilla skrutt kan galoppera nu för tiden! :D

Mental notering tills imorgon: Ringa doktorn. Sy kläder.

Ska nog äta lite icecream med mig själv som sällskap.
Tjingelingpling.

Känner mig liksom på g idag. Det spritter i kroppen och jag vill verkligen rita och måla. Det tycker jag om!

Sen blir det en uteritt på fetponny ev med Jossan och Karin, hela stall masesgården med andra ord. Det skulle var lite najs sådär. Mysigt väder och inspirerad av hubertusjakter. Det skulle vara ganska trevligt!

Känner mig på g inför flytten! Börjar tänka igenom allt jag ska ha med mig, vilket kommer bli en hel del om jag känner mig själv rätt! Typ, överkast, bra att ha; espressokannan, hur ska jag annars överleva helgerna och när ajg måste vara kreativ; soptunnan; dator; fotölj, ja eller nej; skrivare osv osv.
Men hur ska jag göra med mina kläder egentligen? I och med att jag ska bo hemma på helgerna och så. Ska jag bara ha med mig luffarkläder till r-åsen eller "fin" kläder också?
Herregud vilka problem jag har!

Nu fick jag svar från Jossan, blir en långtur! MYS!

Ska dra mig till r-åsen nu!

ADJÖK!